lördag 6 december 2014

”Det är främlingsfientlighet som utmärker SD:s väljare” - DN.SE

Ny undersökning. Beror Sverigedemokraternas valframgångar på missnöje med de etablerade partierna? Nej, är svaret i en ny undersökning. Det som är utmärkande för SD-väljarna är deras intoleranta och främlingsfientliga attityder, skriver två forskare från Linköpings universitet.



Ett viktigt tema i diskussionerna efter riksdagsvalet har gällt vad den kraftiga ökningen av stödet för Sverigedemokraterna (SD) beror på och hur de etablerade partierna ska förhålla sig till detta. Debattörer och politiker har betonat att den kraftiga ökningen av stödet för SD inte kan förklaras genom invandrarfientliga attityder, utan snarare beror på missnöje med de etablerade partierna.


”Att sammanfatta SD:s väljare som rasister är inte trovärdigt längre” hävdade Gudrun Schyman och Kenneth Hermele i SvD den 24/9. Maciej Zaremba varnade i DN den 18/9 för att stämpla Sverigedemokraterna som rasister och menade att framgångarna torde bero på att många ”proteströstat på SD i frustration över [frågor som är viktiga för dem] men som ”etablissemanget” verkar strunta i”. Sanna Rayman framförde liknande åsikter i SvD den 9/11 och hävdade att SD numera växer ”långt bortom den lilla skaran främlingsfientliga”. Exemplen skulle kunna mångfaldigas.


Det finns dock inget empiriskt stöd för dessa teser om SD:s normalisering. Cwejman och Santessons artikel på DN Debatt den 18/11 visade att SD väljarnas demografiska sammansättning ändrats en del på senare tid men detta innebär inte att motsvarande förändringar skett i SD-väljarnas politiska värderingar.


Frågan om SD:s sanna natur har satts på sin spets eftersom SD nu utnyttjar sin vågmästarställning för att tvinga de etablerade partierna att närma sig dem politiskt. Trots sin extrema och ensidiga fokusering på invandringsrelaterade frågor bedyrar SD ledningen att de främlingsfientliga uttalanden som vi hört från många SD politiker är olyckliga uttalanden som inte är representativa för partiet och dess väljare. Men stämmer detta verkligen?
Att undersöka individers eventuella främlingsfientlighet är mycket svårt eftersom det är stor risk att man bara får politiskt korrekta svar på socialt känsliga frågor. För att bättre fånga upp attityderna bland dem som stödjer SD är experimentella ansatser att föredra.


Vi har just avslutat en sådan studie och rapporten publiceras i morgon. Med stöd från svenska och europeiska forskningsråd driver Institutet för Analytisk Sociologi (IAS) vid Linköpings universitet ett omfattande och långsiktigt projekt som studerar orsakerna till och konsekvenserna av den ökande segregationen i det svenska samhället. Som en del av detta studerar vi även främlingsfientliga attityder bland väljare och politiska partier.
I samarbete med opinionsinstitutet Novus samlade vi in nationellt representativa uppgifter om den svenska befolkningen före och efter riksdagsvalet. Vi använde en experimentell design baserad på en s.k. ”vinjett-teknik” som används för att komma åt individers verkliga attityder i situationer när dessa kan vara känsliga att ge uttryck för. Vår vinjettstudie baserades på tre frågor gällande hur respondenterna ställde sig till att ha individer med muslimsk bakgrund som vårdpersonal för sina föräldrar, som grannar och som ingifta i sina familjer. Vi fokuserade på muslimer eftersom muslimska invandrare i de flesta europeiska länder har blivit den ”universella ut-gruppen” som även ofta figurerar i debatter om invandring och integration.


Våra resultat visar att 50 procent av 2014 års SD-väljare ställer sig negativa till en muslim som granne, att 45 procent ställer sig negativa till en muslimsk vårdgivare åt sin förälder och att 80 procent av SD-väljarna ställer sig negativa till att en muslim gifter in sig i familjen. SD-väljarna reagerar även negativt på våra svagaste ”främlingssignaler” och uttrycker negativa attityder till att ha personer med utländska namn som grannar, vårdgivare och familjemedlemmar oavsett om personerna ifråga är muslimer eller inte.
Såsom framgår av det övre diagrammet nedan är SD-väljarna en påtagligt avvikande grupp i det svenska samhället. I jämförelse med övriga partiers väljare framstår SD-väljarna som extrema i sin intolerans och främlingsfientlighet. De nya SD-väljarna vid 2014 års riksdagsval skiljer sig i detta avseende bara marginellt från dem som röstade på SD vid förra valet.


I dag hörs många argument för att SD:s framgångar beror på allmänt politikermissnöje. Många har därför dragit slutsatsen att andra politiska partier bör ta SD:s åsikter på större allvar och även söka samarbete i vissa frågor. Moderaternas eftervalsdebatt och förslagen om nya regler kring anhöriginvandring är kanske det tydligaste tecknet på detta.
Resultaten i det nedre diagrammet nedan ifrågasätter dock tesen om politikermissnöjets betydelse. Stödet för SD är knappast alls förknippat med individernas missnöje med det politiska etablissemanget. Däremot finns det ett mycket kraftigt samband mellan negativa attityder till minoriteter och röstande för SD. Värt att notera är att dessa figurer baseras på statistiska modeller som samtidigt kontrollerar för individers ålder, kön, utbildningsnivå och yrke.


Vår studie uppmärksammar således två viktiga förhållanden: (1) Det som är utmärkande för SD-väljarna är deras extremt intoleranta och främlingsfientliga attityder och (2) att SD-väljarna inte skiljer sig nämnvärt från övriga väljare vad gäller missnöje med det politiska etablissemanget.


Inför riksdagsvalet 2014 uppmanade Carl Bildt alla ”anständiga medborgare” att inte lägga sin röst på SD och de resultat som redovisats här understryker riktigheten i den uppmaningen. I den situation som Sverige nu befinner sig i förefaller det angeläget att göra en motsvarande uppmaning till alla ”anständiga politiska partier” att i samverkan stå upp för sina demokratiska ideal och att inte låta ett extremistiskt parti som SD styra den politiska dagordningen.




”Det är främlingsfientlighet som utmärker SD:s väljare” - DN.SE

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar